tisdag 9 oktober 2012

man blev född med en orolig själ, in till en stor värld med alldeles för mycket valmöjligheter, alldeles för lite tid, och alldeles för lite pengar. det finns så mycket att göra, det finns så mycket att se och allt kostar pengar. jag blir aldrig nöjd.. jag vandrar omkring utan mål och blir aldrig någonsin nöjd. det är psykiskt utmattande... jag vill inte vara så, jag vill leva NU. ta vara på varje dag och se vart livet tar mig.. inte ta livet dit jag vill att det ska ta mig. för det funkar aldrig så, det blir bara förväntningar som inte uppfylls och man är snart tillbaka på ruta 1. jag är rädd för att en dag vakna upp och känna att livet runnit ifrån mig, men ändå är jag 20 år och har hunnit med mycket mer än vad folk som är dubbelt så gammal som mig har. dagens bekräftelsebehov tar kålen på mig, överallt finns bilder, statusuppdateringar och blogginlägg om resor, äventyr, det ena bättre än det andra. Planer smids på facebook och delas med till alla - jag ska inte säga nått jag är likadan- men det tär på mig. Att se hur alla andra får ut och resa, göra samma sak som jag vill. dom har tiden, och pengarna som jag saknar. Det värsta är att jag vet hur det egentligen ser ut, allt är inte guld och gröna skogar även om statusuppdateringen i detta då verkar som det.. och jag har många gånger kollat på mina bilder från USA och tänkt; vad kul vi verkar ha, så kul var det ju inte.. ändå är man inte nöjd med det man har. jag har varit på språkresa, praktik resa till sydafrika, en halvt misslyckad charter till cypern, jag har BOTT i USA, varit i mexico, canada, sett hela södra USA och jag är 20 år... varför kan jag inte nöja mig med det i detta nu? nej för alla andra gör något annat, och det känns som att dom gör mer, dom har ett mer spännande liv än vad jag har.. nu är ju jaf tillbaka i den gråa vardagen - nu räknas inte jag längre. nu är jag en tråkig medelsvensson som går till jobbet varje dag och inte har någon spänning. jag är helt enkelt rädd för vardagen.. japp så är det.. vardagsfobi.. och en känsla av att man måste bli bekräftad och vara störst, bäst vackrast och ha det mest spännande livet.

ja, jag har inte använt mellanrum men det är med mening... man ska inte orka läsa detta jag var bara tvungen att spy ur mig

1 kommentar: